En vanligt promenad i skogen

Precis vart ut på Mollys kvällspromenad. Vilket är väldigt uppfriskande och skönt, bara gå där i skogen, lyssna på musik. Men nej såklart inte! Jag är jätte rädd för mörker, även fast det är ett eljusspår. Jag glömmer nästan alltid mobilen hemma. Vilket jag även gjorde idag, och då får jag nojja över att om nån anfaller mig så kan jag inte ringa efter hjälp. När jag går där i skogen så kollar jag bakom mig hela tiden och ner i skogen. Jag förväntar mig att se nån mörk person gömma sig bakom ett träd eller att jag ska snubbla och ramla över en död människa.

Denna promenad då? Vi kommer fram till spåret och framför oss har vi en lite backe. Inte alls så brant men idag är det glashalt ute. Jag tittar på den och tänker, äsch vafan jag klarar det, det känns som om jag grävt min grav för några vurpor men jag klarar det. Sen ser jag långt borta hur en stor vit sak kliver på spåret, jag blir fundersam, en ren? en björn? haha nej jag vet att isbjörnar inte finns här, men visste ni att dom från södra Sverige tror det? Nå jag såg iaf en luden svans vifta och kopplar ihop det, såklart så är det en samojed =)
(Eller jag tror de iaf)


Okej jag överdrev där, första tanken så blev jag lite små rädd. Och jag har börjat vänja mig vid natt promenaderna med Molly =) Men jag kollar bakom mig hela tiden :P



En Samojed valp =) hjärtat smälter!



Förresten så vurpa jag när jag nästan var hemma.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0